Norra Italien, de normalt livliga gatorna gapar ödsligt tomma, de få människor som ändå syns ute skyndar på för att komma fram dit de är på väg, de undviker kontakt med andra de ser. På sjukhusen arbetar personalen till bristningsgränsen men ändå ökar antalet döda varje dag. Det som beskrivs är inte Lombardiet 2020 utan grannregionen Veneto 1918.
Där, i slutet av första världskriget deltog min mormors far som artillerist i den Österikisk-Ungerska armén i de hårda striderna runt floden Piave. Han överlevde kriget och fick med sig ett antal medaljer hem också.
