Säkerhetsskydd – nyttja den kompetens som finns

Numera haglar spionfallen som spön i backen och de ärenden som kommer i offentlighetens ljus är troligtvis inte de enda heller. Att vi ser detta nu skulle  kunna förklaras på lite olika sätt.

1. Spioneriet har ökat markant den senaste tiden.
2. Säpo har blivit mycket bättre på att avslöja spioner.
3. Spionerna har blivit sämre och slarvigare och det är därför de avslöjas.

Hur det ligger till har jag ingen aning om, men om jag får gissa, eller snarare hoppas så är ett skäl till att dessa ärenden blir offentliga ett medvetet val från myndigheterna. Ett sätt att visa att hotbilden är reell och vilka stora brister det finns gällande säkerhetsskydd.

Brister finns det och det känns som att det räcker nu!

Fortsätt läsa ”Säkerhetsskydd – nyttja den kompetens som finns”

Sveriges säkerhet, inte bara säkerhetsskydd.

Om vi menar allvar med Sveriges säkerhet måste vyerna vidgas!

När man kommer med kritik eller påtalar något problem förväntas det ofta att man också ska kunna presentera något lösningsförslag. I grunden är det självklart rimligt och något som är bra att försöka eftersträva. Ofta handlar dock den förväntan mer om att försöka sopa problemen som tas upp under mattan. Alternativt är det ett sätt att bara avfärda budbäraren, inte att man är genuint intresserad av ett svar. Har du ingen lösning är det du säger inte intressant eller värt något. Vi har sett ett otal exempel på den typen av ”argumentation” rörande hanteringen av pandemin och jag har skrivit om det i ett tidigare inlägg.

I det här inlägget har jag inte några ambitioner att komma med någon lösning. Om det handlar om ett större mer systematiskt problem finns det ett egenvärde bara i att påpeka frågan. Ytterligare ett skäl är att jag misstänker att många inte heller är helt på det klara med hur illa det faktiskt ligger till.

Fortsätt läsa ”Sveriges säkerhet, inte bara säkerhetsskydd.”

Corona och Sveriges krishantering

Norra Italien, de normalt livliga gatorna gapar ödsligt tomma, de få människor som ändå syns ute skyndar på för att komma fram dit de är på väg, de undviker kontakt med andra de ser. På sjukhusen arbetar personalen till bristningsgränsen men ändå ökar antalet döda varje dag. Det som beskrivs är inte Lombardiet 2020 utan grannregionen Veneto 1918.

Där, i slutet av första världskriget deltog min mormors far som artillerist i den Österikisk-Ungerska armén i de hårda striderna runt floden Piave. Han överlevde kriget och fick med sig ett antal medaljer hem också.

Soldater under första världskriget tar en paus.
Min mormors far (andra från vänster) under en paus mellan striderna.

Fortsätt läsa ”Corona och Sveriges krishantering”

Logiska fallgropar vid riskanalys, vad styr våra bedömningar?

All form av kvalitativt säkerhetsarbete kräver att någon form av analys görs av den omvärld vi verkar i. Detta kan ske på olika sätt och benämnas olika saker. Vad som dock är viktigt att ha i åtanke är att det resultat som genereras inte är något objektivt facit. Det är till största del ett resultat baserat på subjektiva bedömningar.

I grunden består analysen av bedömningar av konsekvenser och sannolikheter för oönskade händelser (risker). Av dessa är konsekvenser de som kan tyckas vara den enklare att bedöma. Som vi ska se bygger även dessa bedömningar på mer irrationella grunder än vad vi tror. Den största osäkerheten ligger dock i bedömning av sannolikheter där logiska fallgropar inte är ovanliga.

Tage Danielssons monolog om sannolikheter får inleda.

Fortsätt läsa ”Logiska fallgropar vid riskanalys, vad styr våra bedömningar?”

Informationssäkerhet och det där med lösenord igen

Informationssäkerhet är ett område som det talas väldigt mycket om. Ofta kan ämnet upplevas som svårt och överväldigande och risken finns att det blir en ”lyxfällanlösning” istället. Frågan hanteras genom att stoppa räkningen längst ner i högen.

Värre blir det av att trots att ämnet är svårt så blottas allvarliga sårbarheter även på sådana områden som faktiskt inte är svåra att åtgärda. Det gäller både privatpersoner och verksamheter. Som inlägget kommer att visa så behöver det inte vara så.

Fortsätt läsa ”Informationssäkerhet och det där med lösenord igen”

Sovjetiskt myteri på Östersjön, vad var det som egentligen hände?

I SVT serien ”För nationens bästa”  presenteras underrättelsetjänstens historia och ett antal verkliga fall ur historien tas upp och beskrivs. Ett av dessa fall är den sk Krivak incidenten som inträffade i november 1975. Förutom de historiska fallen som gås igenom löper också en röd tråd genom serien, nämligen vikten av källkritik och granskning av den information vi  blir presenterade.

Mot detta blir det då lite intressant att incidenten med den Sovjetiska fregatten Storozjevoj beskrivs på ett helt annat sätt än vad som verkligen hände de där dagarna i november 1975.

Fregatt av Krivak klass. Storozjevoj hade dock bognummer 500.
Fregatt av Krivak klass. Storozjevoj hade dock bognummer 500.

Fortsätt läsa ”Sovjetiskt myteri på Östersjön, vad var det som egentligen hände?”

Inget civilt försvar eller krisberedskap utan individuellt ansvar.

Nyligen presenterade FOI en rapport om civilt försvar och Sveriges förmåga att försvara och upprätthålla samhällsfunktioner under ett typfall kallat gråzon. I rapporten diskuteras att begreppet gråzon inte är helt enkelt att konkret definiera men att det rör sig om ett tillstånd mellan krig och fred där vad som sker och varför det sker präglas av en stor osäkerhet.

Det är mycket som händer nu i Sverige, en form av uppvaknande från den utopi om evig fred som Francis Fukyamas bok ”The end of history” från 1992 presenterade och som präglat så många politiker sedan dess. Detta uppvaknande  är självklart positivt men ska vi se på det mer kritiskt är det en sen, en väldigt sen insikt.

Fortsätt läsa ”Inget civilt försvar eller krisberedskap utan individuellt ansvar.”

Säkerhetsprövning

Transportstyrelsen och Svenska kraftnät är de på den senaste tiden mest omskrivna händelserna kopplat till brister i efterlevnad av regelverk kopplad till säkerhetsskydd. I båda fallen var brister i frågan om säkerhetsprövning en väsentlig del av problemen.  Min uppfattning är att det råder en hel del missförstånd och ibland en ren okunskap kring vad en säkerhetsprövning egentligen innebär och hur en sådan ska genomföras. Fortsätt läsa ”Säkerhetsprövning”

Underrättelseverksamhet och dess metoder

Ny säkerhetsskyddslag, nytt säkerhetsläge, totalförsvarsplanering, GDPR och NIS direktiv är bara några av de stora förändringar som vi har sett de senaste åren. I bakgrunden till allt detta ligger en förändrat hotbild, med förändrad menas givetvis ökad.

Att frågorna är  något som myndigheter som Säpo och Försvarsmakten länge jobbat med är självklart men hur ska man som enskild verksamhetsutövare, nu när Sveriges säkerhet och krav på säkerhetsskydd berör många fler aktörer förhålla sig till det nya omvärldsläget?

I det första inlägget på bloggen kommer underrättelseverksamhet att beröras.

Fortsätt läsa ”Underrättelseverksamhet och dess metoder”